Galleri
LOKALER
I foajén finns ingång till kyrksalen och lilla salen, kapprum, hiss till församlingsvåningen, andaktsrum och toaletter.
Församlingsvåning |
||
I församlingsvåningen (även kallad Skeppet, p.g.a. sin form) anordnas det kyrkkaffe vid större högtider. Här samlas vi bl.a. till aktiviteter som trivselträff, litteraturcirkel, RPG, bibelstudier, musikcafé, höstmarknad, fester etc.
På podiet längst fram i lokalen finns det ett piano, en AV-utrustning med anslutning för mikrofon, CD-spelare, hörselslinga, dataprojektor och projektorduk.
UTSMYCKNING
Ordet betrakta kan tolkas som att bedöma något eller att se och överväga enligt Etymologisk Ordbok. Det här kan gälla text men också bilder och symboler som har ett budskap till oss. Vi behöver betrakta dem för att kunna tolka dem.
Det var konstnären Jan Brazda som fick uppdraget att smycka vår kyrka. Han föddes i Rom 1917 Fadern var konstnären Oki Brazda och hans mor författaren Amelie Posse. Sin tekniska och konstnärliga utbildning fick han i Prag. (1934-1939) Han flydde därifrån, undan nazisterna, och etablerade sig i Stockholm. Han finns representerad på Nationalmuseum, Waldemarsudde och flera konstmuseer.
På nätet kan man läsa om och se flera av hans verk. Därifrån hämtar vi följande: ”Som livet självt bygger han upp sina konstverk i fragment till ett mönster för fri tolkning. Han inramar dem med bibliska symboler, ofta samman-flätade på ett underfundigt sätt”. Detta framgår med all tydlighet i kyrkans balustrad och särskilt i den del som sitter framför andaktsrummets fönster. Alfa och Omega är sammanflätade och i mitten står hoppets ankare.
Till höger om nedre ingången (bilden till vänster) finns ett glasfönster där inramningen är ett kors med genombruten korsstam. Tittar du på mönstret bakom korset ser du ett dukat bord.
Vid sidan av huvudingången har vi ett större fönster med samma genombrutna kors (bilden till höger). De kan också ses som ”Petruskors”. Mönstret är himlatrappan som förbinder det jordiska med det himmelska liksom korfönstret eller ”himlastegen”.
Från insidan är fönstret ovanför trappan från församlingsvåningen till foajén. ”Trappan till den övre salen” Den har faktiskt samma form som mönstret i korfönstret.
Numerologi kallas det när ett visst antal av någonting ingår i symboler. I katakomberna finns det många bevis för att de kristna, under förföljelsetider, använde numerologi som kommunikationsspråk. Det är mycket vanligt i kristen symbolik. Triangeln är ett sådant exempel som symbol för Gud och treenigheten
Vår kyrkas korfönster, som konstnären kallade Himlastegen, med sina tre fält, påminner oss också om treenigheten Delningen utgörs av två ”Andreaskors” som samtidigt håller ihop kyrkväggarna. Vart och ett av fälten är uppdelat i fyra rutor vilket kan vara en påminnelse om evangelisterna. Den blå färgen är himlavägen. Den är inte enhetligt klarblå och den är betänkligt smal, ja faktiskt som ett nålsöga, när den går via korset. På utsidan finns en indirekt belysning. Tanken med den är att färgerna från fönstret skall återspeglas i glaskorset på fondväggen. Dagtid kan den blå färgen även ses i glasljusstakarna på förbundsbordet, från vissa platser.
På förbundsbordet är varannan bild en nattvardskalk och en vattenkruka. Krukan påminner oss om berättelsen bröllopet i Kana som ofta ses som en förebild till nattvarden. Symbolen finns också i den lilla del av trappräcket som finns kvar vid hissen. I äldre kyrkokonst kan man finna ”Kvinnan vid Sykars brunn” i samma symbolvärld. Hon lär för övrigt vara förebilden till Picassos världsberömda målning ”Vattenkrukan”.